Frigörande dans. Lyssna till ditt inre och dansa ut det du känner. Jag bröt ihop och stod skräckslagen i ett hörn. Sedan frågade danspedagogen om jag var okej och då sa jag att jag nog skulle gå och vi gick ut och pratade lite och jag började gråta. Som pricket över i:t på dagen, kan man säga. ...
Den här dagen, mina vänner, den här dagen. Den började fantastiskt för att snabbt gå över i oro över något som hände. Något som jag själv var med och såg till hände, så jag får delvis skylla mig själv. Nu är jag lite rädd. Vågar inte riktigt svälja även fast det är det jag antagligen behöver mest i hela världen just nu. Så himla
himla
klantigt.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar