söndag 9 november 2008

Kan du älska mig som trottoaren älskar förloraren?

Och i regnet gick jag till Konsum i Stjärnhallen. Onödigt, kan en del tycka, att gå genom hela Arvika när jag har ett annat Konsum en minut från där jag bor. Det skulle jag också tycka i vanliga fall men inte idag för idag var det nästan mörkt ute redan när jag vaknade och jag var tvungen att fördriva tiden med något annat än att hänga framför min enda ljuskälla; datorn.

På väg tillbaka sneddade jag genom stan istället och balanserade på trottoarkanter och hatade stenmurar och lyktstolpar och ville sparka sönder dem (eller låta dem ha sönder mig) men lät bli för jag ville inte förstöra mina skor. Jag tänkte på alla mina trottoarbalanserarperioder och saknade Spanien för där var det i alla fall varmt, bortsett från de sista månaderna.

Och så kom jag fram till att jag är lite sur på Lärar-Jonas för att han har lämnat landet såhär precis i början av ett nytt projekt när jag alltid behöver nån att prata med. Jag tänkte att jag ville skicka ett mejl och berätta att han valde fel tid att åka men så insåg jag att jag ändå inte skulle våga säga nåt till honom när han kom tillbaka. Men jag vill veta att det finns en möjlighet och det finns det ju inte när han inte är här.

Och så tänkte jag också att jag vill prata med nån som inte är så nära inpå som han faktiskt är men som ändå är insatt och vet vad jag pratar om. Och det skulle kunna finnas en sån person men där har jag nog bränt alla broar till normalt umgänge.

De där trottoarerna alltså... Det är nåt med dem.

Inga kommentarer: