Efter att jag hade haft det mörkt och tråkigt under hela dagen skickade jag lite sms och sedan var vi fyra stycken som satt i en soffa och såg på film. Fin vändning på dagen, tycker jag. Jag satt ihopkrupen mot en med huvudet på dennes axel och då kom jag att tänka på filmkvällarna på Slottet och hur alla satt ihopkrupna mot alla. Jag saknar det! Jag saknar mina slottsmänniskor! Jag saknar livet jag hade där.
I och för sig är jag ganska så nöjd här med men här finns ju inte de personer som känner mig bäst och som jag kan sitta uppe och prata om allt det onda med nätterna igenom.
Efter filmerna var klockan mycket mer än vad jag var beredd på och det var dags att gå hem. Ute regnade det och trots att jag bor ungefär en minut från där vi var så hann jag bli ganska blöt. Attans.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
4 kommentarer:
Jag älskar dig Linda.
Nännännännyyy! Åh, vad fint! Jag blir så glad glad glad! Tänk på mig i Bryssel! Tänk på att det antagligen var Bryssel som gjorde att du kan läsa det här meddelandet, om du läser det...:D
Jag ska tänka på dig i Bryssel! :) The weather might piss me off, but then I'll just think of you, one of the stars above the clouds... *kramar lagom hårt*
vad fint.
jag hörde att stjärnor börjar bli inne igen och jag ser det i affärerna. det känns så där...
Skicka en kommentar