dom är uppe på taken, alla är högt över staden

Hemma hos oss kan man gå ut på taket genom två rum. Jag sitter på taket med min dator och en uppdrucken annanasmilkshake. Det är trevligt och ganska så lagom varmt. Det är jag och måsarna. Vi är vänner. Mozart. Han är jag inte vän med. Det kanske vore coolt att vara. Typ såhär;
-Vad det är tyst. Kan inte du spela något, Wolfgang?
Och han bara kollar på en som om det vore det knäppaste han hört. Såklart han kan spela något.
-Det var det knäppast jag hört, säger han. Såklart jag kan spela något.
Sedan sätter han sig och spelar lite Nachtmusik. Det vore något det. Om inte, så säg.