uppsnärjd i det blå

Idag har jag varit duktig. Jag har sagt att jag inte pallar åka till Stockholm på onsdag så nu ska jag inte göra det. Jag ska inte åka dit alls. Jag ställer in Teaterdagarna och hänger i Arvika istället. Det tror jag är det bästa beslutet jag har fattat på länge.

Jag har var helt övertygad om att jag skulle blil anklagad för att inte engagera mig i projektet men det blev jag inte. Teaterdagarna är faktiskt inte en del av utbildningen och jag har inte råd att själv betala biljett fram och tillbaka från Stockholm bara för att ha möte med en Isak så det löste sig. Bra. En sak mindre att tänka på.

Annars? Jo, jag lever och går på. Jag skickar små korta mejl fram och tillbaka lite då och då, saknar Jenny och hoppas att hon kommer över jul så att vi kan ha den bästa julen ever och prata om allt som vi inte hinner prata om när vi bor i olika länder. Jag längtar efter flytt, projektavslut, post, snö, värme, värme igen, blickar och att bli uppsnärjd i det blå. Det vore fint. Och lite läskigt.

konfettiglitter is all it takes to make me live again

Idag började julen lite. Det är inte bra. Jag gick och såg en teaterföreställning som hette "En julsaga". Jag vet inte om jag skulle säga att den var bra men den var helt klart underhållande. Och sedd tusen gånger, kändes det som.

Det allra allra bästa med den var helt klart konfettiglittret! Jag ville springa fram till scen och fylla händerna med det och lägga det i jackfickorna och ta med det hem och kasta det över mig själv när jag känner att allt inte är som det borde vara; då när allt bara är svart. Det är då man behöver konfettiglitter!

.det blev aldrig.